I gamla gravar har man hittat tärningar. Allt indikerar på att så länge människan funnits så har det mer eller mindre funnits representationer av tärningen. Det är likt hammaren och slangbellan ett redskap människan haft och behövt för att överleva, om man vill vara stor i orden, i alla tider. Tärningen har dock inte alltid använts till underhållning. Istället har tärningen varit ett redskap för att tala med gudarna. Det kan låta otroligt för oss idag men i mitten av 1900-talet användes tärningen fortfarande som ett sätt att tala med gudarna eller åtminstone förstå Guds åsikter.
För att tala med gudarna så använde man tärningarna. Dock såg inte tärningarna ut som de gör idag. Istället för numrerade sidor, hade dessa tärningar symboler, och var inte alltid sexsidiga. De kunde ha tre sidor eller till och med åtta sidor. Dess funktion var att spå vad gudarna ville eller tänkte låta hända. Det gick att ställa frågor till gudarna genom dessa tärningar, men för att tyda dem behövdes oftast en särskild person som hade bra kontakt med det gudomliga så som en präst. Fast under dessa tider fanns inte präster utan var istället spådamer, oftast kvinnor med kontakt med det okända. Till dem gick man och ställde sina frågor hur jakten skulle bli, vilket kön barnet skulle födas med och så vidare. Om gudarna visade sig ha fel var det antingen spådamens fel eller så var det gudarna som inte ville berätta sanningen för människorna då det skulle skada dem eller sätta dem på prövning.
När tärningarna med symboler på försvann och tärningar med sex sidor och nummer introducerades började spelandet. Förr fanns det dock de som slog vad om hur symbolerna skulle falla.
Trots att tärningarna ansågs vara ett redskap för spel så fanns inte slumpen än. Allt som hände var Guds vilja. Förlorade man var det Guds vilja, vann man var det Guds vilja. På grund av att ordet slumpen inte fanns så användes även tärningarna i andra sammanhang. I Sverige användes tärningen i domstol för att avgöra om en misstänkt var skyldig eller oskyldig. Om tärningen visade skyldig så var personen skyldig i Guds ögon och det spelade ingen roll om den inte begått brottet eller ej.